Industrins kompetensförsörjning i Dalarna 2025
- Utveckling, utmaningar och framtida behov
+ 1 500 fler sysselsatta i industrin
60 % av tillväxten utgörs av kvinnor
+ 51 % fler utrikesfödda i industrin
Hur utvecklas industrins kompetensförsörjning i Dalarna?
I årets rapport sammanfattar vi de viktigaste trenderna inom sysselsättning, mångfald, utbildningsval och kompetensbehov - och pekar ut utvecklingsområden som påverkar industrins framtid.
Här kan du ladda ner rapporten:
Rapporten vänder sig till företag, utbildningsaktörer, offentliga organisationer och andra som arbetar med industrins kompetensförsörjning i Dalarna.
Industrin växer
Sysselsättningen i industrin har totalt ökat med 1 501 personer, men fördelningen mellan grupper förändras snabbt.
Fler kvinnor i industrin
Kvinnor står för 60 % av hela sysselsättnings-ökningen i industrin 2020–2025.
Totalt har antalet kvinnor ökat med 923 personer.
Ökad mångfald
Antalet utrikesfödda personer i industrin har ökat med 958 personer.
Andelen är nu 13,5 %, jämfört med 9,6 % år 2020.
Svenskfödda män minskar
Gruppen har minskat med 108 personer.
Det innebär att ökningen helt drivs av andra grupper.
Mångfalden i Dalarnas industri fortsätter att stärkas.
Ökningen i sysselsättning består till största del av kvinnor och utrikesfödda – medan gruppen svenskfödda män minskar något. Det visar en tydlig förskjutning mot en bredare och mer inkluderande industrisektor.
Utvecklingen 2020–2025 i korthet
Andelen kvinnor i industrin:
21,9 % → 24,7 %
Antalet utrikesfödda:
1 877 → 2 835 (+51 %)
Utrikesfödda kvinnor:
466 → 738 (+58 %)
Industrin totalt: +1 501 personer
Hur utvecklas tillgången på framtida kompetens?
Utbildningssystemet är avgörande för industrins långsiktiga kompetensförsörjning. Rapporten visar både positiva tendenser och tydliga strukturella utmaningar – särskilt kopplade till demografi, programval och matchning mot industrins behov.
Gymnasieskolan – för få elever totalt
↓ Antalet avgångselever i gymnasiet minskar
⚠️ Många lämnar gymnasiet utan full examen
↓ För få utbildas inom flera industrirelevanta inriktningar
Det minskande antalet unga i gymnasieålder påverkar samtliga yrkesutbildningar. Samtidigt visar statistiken att en betydande andel elever lämnar gymnasiet med studiebevis i stället för examen, vilket begränsar tillgången på direkt anställningsbar kompetens.
Högre utbildning – stort gap mellan behov och leverans
↓ För få examinerade ingenjörer totalt
⚠️ Stort gap mellan behov och leverans
Under 2024 examinerades totalt 89 studenter inom de tre mest industrirelevanta inriktningarna vid universitet och högskolor i Norra Mellansverige.
Industrins bedömda behov uppgår till cirka 306 personer per år, varav:
– 213 på kandidat-/högskoleingenjörsnivå
– 93 på master-/civilingenjörsnivå
Skillnader mellan program – blandade signaler
↑ El- och energiprogrammet – svagt positiv utveckling
↑ Teknikprogrammet – svagt positiv mellan 2022–2023
↓ Industritekniska programmet – minskande elevantal
Industritekniska: platser & antagna (3 år) – positiv trend
⚠️ Teknikprogrammet (längre sikt) – fallande trend i både platser och antagna
↑ Svetsteknik – utbildar fler än industrins bedömda behov
Utvecklingen skiljer sig tydligt mellan program. Vissa inriktningar visar svagt positiva tendenser, medan andra tappar i både elevantal och utbildningskapacitet. Sammantaget utbildas för få elever inom flera centrala kompetensområden.
Sammanfattning
Sammantaget visar rapporten att arbetet framåt i allt större utsträckning handlar om attraktivitet – att fler väljer industrirelevanta utbildningar och att utbildningssystemets leverans är både numerärt och kvalitativt hållbar över tid.
Industrins långsiktiga behov och utvecklingsområden
Rapporten lyfter fyra områden som är avgörande för industrins långsiktiga attraktivitet och förmåga att säkra kompetens. Dessa utvecklingsområden hänger samman och påverkar både företagens konkurrenskraft och regionens möjligheter att behålla och locka kompetens.
Industrins långsiktiga attraktivitet
Industrins attraktivitet avgörs både av hur nuvarande medarbetare trivs, utvecklas och stannar kvar och av förmågan att nå nya målgrupper. En modern och hållbar bild av industrin är därför central för den långsiktiga kompetensförsörjningen.
Vidareutveckling av redan anställda
Behovet av kompetensutveckling fortsätter att öka. Teknikskiften, digitalisering och nya produktionssätt kräver kontinuerligt lärande i vardagen.
Starkare koppling mellan företag och högre utbildning
Ett tätare samarbete mellan industri och akademi är avgörande. Det handlar om både utbildningsinnehåll, praktikplatser och att fler studenter får en inblick i regionens företag.
FoU-miljöer som kan omsätta teknikskiften i kompetens
Företagen behöver tillgång till forsknings- och innovationsmiljöer där kunskap om ny teknik snabbt kan översättas till praktisk kompetens i verksamheterna.
Slutsatser från årets rapport
Årets rapport visar att industrins kompetensförsörjning i Dalarna fortsätter att utvecklas positivt, men också att utmaningarna förändras. Sysselsättningen ökar och mångfalden stärks, med betydande tillskott av både kvinnor och utrikesfödda. Samtidigt fortsätter intresset för industrirelaterade utbildningar att skifta – vilket stärker behovet av en tydligare koppling mellan utbildningssystemet och företagens kompetensbehov.
För att möta framtidens krav behöver industrin i Dalarna arbeta strategiskt med fyra nyckelområden: att stärka sin långsiktiga attraktivitet, utveckla befintlig personal, fördjupa samarbetet med högre utbildning samt nyttja FoU-miljöer som kan omsätta teknikskiften i konkret kompetens. Tillsammans utgör dessa faktorer grunden för en hållbar och konkurrenskraftig industri i regionen.
Vill du veta mer eller ta nästa steg?
IUC Dalarna fungerar som ett neutralt bollplank i frågor som rör kompetensförsörjning, utbildningssamverkan och industriell utveckling. Vi bidrar gärna med dialog, perspektiv och erfarenheter – utifrån företagens behov och förutsättningar.
Kontakt
Bosse Lilja
070 345 04 91
bosse.lilja@iucdalarna.se