Industrins kompetensförsörjning i Dalarna
Årets rapport 2024
I årets rapport - den tredje i ordningen - görs ett försök att ge en bild över industrins kompetensförsörjning samt omvärldsfaktorer som påverkar dess status och utveckling. Rapporten avser även att lyfta utmaningar som industrin står inför och visa på de framsteg som görs.
I Dalarna som i flera sammanhang omnämnts "Sveriges nästa tillväxtregion" finns flera expanderande storföretag och behovet av nyanställningar uppgår till 7 361 personer på ett till tre års sikt, enligt rapporten Industrins kompetensbehov 2024-2027, från Industrirådet. Befolkningsprognosen för Dalarna ser samtidigt ut att minska med motsvarande siffra till år 2030. Det här är bara en del av bakgrunden.
"För Dalarna uppgår behovet av nyanställningar
till 7 361 personer på ett till tre års sikt."
Industrins sysselsättning och samlade effekt
Industrin har stor betydelse för tillväxt och utveckling i Dalarna. Här finns en stark och samhällsviktig industri som står för en ansenlig andel av regionens ekonomi och som år 2022 sysselsatte hela 18 818
anställda. Industrins sysselsättning i Dalarna ökar och därmed ökar den samlade effekten av industrins betydelse för Dalarna.
Från 2020 till 2022 växer industrins direkta sysselsättning med 664 personer. Andelen kvinnor av ökningen är 57,1%!
Totalt har andelen kvinnor ökat från 21,1% till 22,3% under perioden 2020–2022.
Hur ser matchningen ut mellan behov och utbildning?
Antalet avgångselever matchar långtifrån industrins behov
I rapporten har vi sammanställt statistik från sysselsättnings-utvecklingen bland ingenjörsyrken i Dalarna, i relation till antalet examinerade ingenjörer i regionen. Här framstår ett attraktivitetsproblem.
I figuren ser vi matchning av återrekryteringsbehov utifrån beräkning av pensionsavgångar i förhållande till antal avgångselever per inriktning på industritekniska programmet. Vi behöver utbilda många fler inom framför allt processteknik.
Pågående strukturerade insatser
I rapporten beskrivs nuläget för flertalet relevanta insatser som pågår för att förbättra kompetensförsörjningen i länet. Till det positiva som sker hör satsningarna på Centrum för hållbara industriella processer vid Högskolan Dalarna och den Materialtekniska arena som IUC och Dalarna Science Park försöker etablera för att på sikt möta industrins behov av nya ingenjörer och även möjliggöra vidareutbildning av redan anställda.
Det arbetas strukturerat och ihärdigt med att matcha utbildningsutbud med behov samt olika insatser för attraktiviteten, men vi har inte sett någon markant förbättring när det kommer till att attrahera de personer som skall utgöra industrins framtida arbetskraft.
Reflektion - attraktivitet och strategisk kompetensförsörjning
Industrins möjligheter att attrahera rätt kompetens blir allt viktigare i förhållande till den gröna och digitala omställning som pågår. Omvärldsfaktorer som nationalistiska tendenser, tullar på utländska varor och andra handelshinder, som leder till en strävan efter ökad självförsörjning, utgör ett skrämmande scenario för Dalarna och dess industri, då hela 90 % av industrins produktionsvärde exporteras. För att motverka detta blir förmågan att utveckla unika och nischade produkter och innovationer, med så hög kunskapsnivå att de tränger igenom handelshinder och nationalistiska ambitioner, avgörande. Strategisk kompetensförsörjning, att säkerställa tillgången till den kompetens som skall ta företagen in i framtiden, är en viktig del av svaret.
Eftersom utbildningssystemet har svårt att fylla sina platser på industrirelevanta utbildningar och att industrin därmed får svårt att rekrytera rätt kompetens, blir vidareutbildning av redan anställda ännu viktigare. Många företag använder olika utbildningsprojekt för att ge de anställda kunskaper de saknar och som företagen behöver. Detta behöver växlas upp och bli en central del i företagens utvecklingsstrategier.
Ta del av rapporten i sin helhet
Bosse Lilja
070 345 04 91
bosse.lilja@iucdalarna.se